Gav mig själv idag en lyxrunda. Sprang 14,22 km bland vass och tallar, hästbajs och andra hinder. Jag tog några kisspauser, riggade upp en kamera, knöt vänster sko en gång. Tog också några kort på en trevlig veranda som den farbror jag är. Lunkade på, tog det allmänt lugnt. Sprang denna runda på 1:24:27 sek. Min första reaktion på denna tid var att det var långsamt. Vaddå långsamt, bara för några veckor sedan så var jag tvungen att kämpa, trycka på för att springa milen på 57-58 min. Nu gör jag det nästan arrogant. Man får inte glömma sina framsteg, inte bli för girig. Kämpa så kommer de små lyckostunderna när man inser att man blivit lite bättre. Sweet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar